Singoalla
Idag var det söndag, vilans dag, en dag att ta det lungt under, vilket jag har gjort. Hade ställt mitt alarm på kl 8 am, vilket inte fick liv i mig då jag verkar ha stängt av det och somnat om, då jag blev väckt av kära Desirée som ringde runt 11 tiden. Väl vaken med löftet att jag skulle vara hos henne 35 minuter senare fick jag lite fart iaf, in i ducshen och senare scärandes för att faren inte hade köpt yoghurt (vilket han hade men inte typen jag hade tänkt, dock hade jag väl inte preciserat mig direkt), dock såg ja de pytte små förpackningarna senare.
Väl inklampandes hos Dess kom jag mitt i ett samtal mellan henne och hennes gubbe där hemma. Vet inte vart jag ville komma med det men hoppade in på ventrilon med Igor nu, samtidigt som jag kollade min mail om jag hade fått nått om min flight hem. Hade inte fått något men loggade in på min organisations hemsida och såg att jag fått min flight hem :O
14 april åker jag hem, har 23 dagar kvar här i detta landet, 3 veckor och 2 dagar.
Såg en film ikväll med, Knowing hette den, med Nicolas Cage m.fl., den vart bra tyckte jag, fick mig att tänka på saker och ting, som jag iofs tänker på till och från. Hade även bästa möjliga sällskapet med mig och lite choklad doppade russin som snacks, blir inte mycket bättre än så.
Hmm, nu när man har datum att räkna ner mot känner jag mig lite mer emo, både glad och ledsen, skönt att veta hur länge man har kvar tills man får se folket där hemma, att slippa leva i ovishet. Surealistiskt att räkna ner dagarna man har kvar med alla här, särskillt folk man uppskattar mer än andra, även om jag känner att de starkaste banden jag skapat här kommer vara livet ut, eller sålänge jag inte blir scitsofren och ändrar personlighet och värderingar. Tro, hopp, kanske, möjligtvis, förhoppningsvis, alla ord som indikerar en viss sannolikhet att något inte kommer ske, dock så VET jag, det känns skönt att göra det, vetskapen om vad som kan vara, även om det så är hopp om vetskap så är just hoppet det sista som kommer överge mig.
Hmm, hur var det med att kolla upp den där flyttlådan jag måste ha för att skicka hem alla grejor...dags att googla.
Lite sömn vore nog på sin plats, för att få allt att smälta in.
Puss godnatt min katt
Väl inklampandes hos Dess kom jag mitt i ett samtal mellan henne och hennes gubbe där hemma. Vet inte vart jag ville komma med det men hoppade in på ventrilon med Igor nu, samtidigt som jag kollade min mail om jag hade fått nått om min flight hem. Hade inte fått något men loggade in på min organisations hemsida och såg att jag fått min flight hem :O
14 april åker jag hem, har 23 dagar kvar här i detta landet, 3 veckor och 2 dagar.
Såg en film ikväll med, Knowing hette den, med Nicolas Cage m.fl., den vart bra tyckte jag, fick mig att tänka på saker och ting, som jag iofs tänker på till och från. Hade även bästa möjliga sällskapet med mig och lite choklad doppade russin som snacks, blir inte mycket bättre än så.
Hmm, nu när man har datum att räkna ner mot känner jag mig lite mer emo, både glad och ledsen, skönt att veta hur länge man har kvar tills man får se folket där hemma, att slippa leva i ovishet. Surealistiskt att räkna ner dagarna man har kvar med alla här, särskillt folk man uppskattar mer än andra, även om jag känner att de starkaste banden jag skapat här kommer vara livet ut, eller sålänge jag inte blir scitsofren och ändrar personlighet och värderingar. Tro, hopp, kanske, möjligtvis, förhoppningsvis, alla ord som indikerar en viss sannolikhet att något inte kommer ske, dock så VET jag, det känns skönt att göra det, vetskapen om vad som kan vara, även om det så är hopp om vetskap så är just hoppet det sista som kommer överge mig.
Hmm, hur var det med att kolla upp den där flyttlådan jag måste ha för att skicka hem alla grejor...dags att googla.
Lite sömn vore nog på sin plats, för att få allt att smälta in.
Puss godnatt min katt
Kommentarer
Trackback
