onsdag 11 mars 2009
Den gråa dagen går i det emotionella tecknet, eller tankar kring vad man känner och varför. Ett genomgående tema hos mig, att överanalysera situationer, tolka signaler felaktigt, anta saker, känna och tycka saker, låta bli att försöka förmedla saker. Sen efter ett tag när man börjar ifrågasätta vad man känner kan man komma på ursäkter varför man inte ska känna som man gör, sen intala sig det och dra sig ur spelet innan man har varit nära att riskera att förlora något man aldrig hade.
Känns lite anorlunda just nu, känns som att jag har vunnit något, även om jag inte har priset i mina händer. Eller att jag har fått en bit av kakan; samtidigt som man är nöjd med biten man gått vill man äta upp resten av kakan för den första biten var ju så god. Är det i den situationen man ska aplicera tanken eller gå på känsla? Allt är inte svart eller vitt, gränsen grå och difus, alla handlingar har konsekvenser, bra som dåliga. Hur kan jag, som har allt att satsa och inget att förlora, jämföra mig själv med någon på den motsatta sidan av spektrumet på ett rättvist sätt? Min själviska del vill ha bekräftelse, en annan del är nöjd med vad som är, en annan vill veta vad som skulle kunna vara under andra omständigheter, en annan del vill inte veta i rädsla för att bli besviken. Bakom varje självsäker fasad finns något osäkert och sårbart. Ibland vill man bara koppla bort alla känslor, eller kunna styra över dem, men det kanske skulle vara tråkigt om man kunde välja vem man ska bli kär i?
Nääää, nog emo för idag, känns skönt att skriva av sig lite, då jag känner mig oförmögen att prata om det. Kommer garantera ångra att jag blottar mig, i rädsla av att jag framstår som svag, men just nu bryr jag mig inte nämvärt om det. Dricker kaffe och sitter vid datorn, vädret är lika uppmuntrande som snö innanför tröjan en kall morgon.
Ser fram emot hösten, att börja studera, ska bli roligt och intressant. Anösknings perioden öppnar om en 5 dagar, återkommer med mer info.
Tjipp
Känns lite anorlunda just nu, känns som att jag har vunnit något, även om jag inte har priset i mina händer. Eller att jag har fått en bit av kakan; samtidigt som man är nöjd med biten man gått vill man äta upp resten av kakan för den första biten var ju så god. Är det i den situationen man ska aplicera tanken eller gå på känsla? Allt är inte svart eller vitt, gränsen grå och difus, alla handlingar har konsekvenser, bra som dåliga. Hur kan jag, som har allt att satsa och inget att förlora, jämföra mig själv med någon på den motsatta sidan av spektrumet på ett rättvist sätt? Min själviska del vill ha bekräftelse, en annan del är nöjd med vad som är, en annan vill veta vad som skulle kunna vara under andra omständigheter, en annan del vill inte veta i rädsla för att bli besviken. Bakom varje självsäker fasad finns något osäkert och sårbart. Ibland vill man bara koppla bort alla känslor, eller kunna styra över dem, men det kanske skulle vara tråkigt om man kunde välja vem man ska bli kär i?
Nääää, nog emo för idag, känns skönt att skriva av sig lite, då jag känner mig oförmögen att prata om det. Kommer garantera ångra att jag blottar mig, i rädsla av att jag framstår som svag, men just nu bryr jag mig inte nämvärt om det. Dricker kaffe och sitter vid datorn, vädret är lika uppmuntrande som snö innanför tröjan en kall morgon.
Ser fram emot hösten, att börja studera, ska bli roligt och intressant. Anösknings perioden öppnar om en 5 dagar, återkommer med mer info.
Tjipp
Kommentarer
Trackback
